En ny värld: Svenska institutet presenterar sin nya permanenta utställning (Paris 3è)

1965 upptäckte historikern Gunnar W Lundberg en privat herrgård i Marais-distriktet i Paris för att visa sin samling. Han övertalade den svenska regeringen att förvärva den ochSvenska Institutet, beläget i hjärtat av Paris, föddes med Gunnar W Lundbergs verk. Samlingen omfattar 700 målningar, 1.400 teckningar, 4.000 grafiska verk och skatter av konstnärer som Alexander Roslin, Louis-Jean Desprez och Gustaf Lundberg.

I maj 2025 presenterar Svenska institutet en ny tematisk utställning som utforskar 1700-talet.
Utställningen "En ny värld. Konstnärliga och samhälleliga revolutioner under 1700-talet" och organiserad i fyra sektioner, presenterar utställningen i tur och ordning nya uppfattningar om konstnärsgestalten, framtiden, det förflutna, liksom sättet att se på Norden.
En livlig dialog mellan dåtid och nutid, fångad av franska och svenska konstnärer i hjärtat av en föränderlig värld.

Konstnärens gestalt: födelsen av en ny status

På 1700-talet trädde konstnären fram ur skråväsendets skuggor och blev en offentlig person. Med uppkomsten av konstakademier och öppnandet av Salongen 1737 fick konstnären en aldrig tidigare skådad synlighet. Från intima porträtt till ambitiösa självporträtt avslöjar utställningen hur dessa kreatörer - från Roslin till Lundberg - formade sin image och pendlade mellan intimitet och socialt erkännande. En fascinerande titt på början avden moderna konstnärens status.

Risk och det sublima: en framtid mellan dröm och kaos

Hur lever man i en instabil värld? På 1700-talet gav ekonomiska kriser och vulkanutbrott näring åt en fantasi om det sublima, någonstans mellan rädsla och beundran. Svenska gruvor, våghalsiga luftballonger och vulkanutbrott blev symboler för ett århundrade då framsteg och katastrof gick hand i hand. Ikaros och Prometheus inspirerade konstnärer som utforskade människans bräcklighet inför naturens otyglade krafter.

Antiken avslöjad: återupptäcka våra rötter för att uppfinna morgondagen

I både Paris och Rom återupptäckte konstnärerantiken och hämtade inspiration från den för att skapa en ny estetik. De fascinerades av ruiner och skapade djärva kreationer och pendlade mellan respekt för det förflutna och förnyelse. Utställningen visar hur arkeologiska upptäckter, som de i Pompeji, gav näring åt både nostalgi och viljan att förnya.

Den andra och den norra: på väg mot det okända

Medan vissa blickade mot Rom, vände andra blicken mot den fjärran norden. Frankrike på 1700-talet var fascinerat av Lappland och dess ursprungsbefolkning och föreställde sig en primitiv och mystisk värld. I detta avsnitt ställs frågor om de korsande visionerna från det erövrande Sverige och det drömmande Frankrike, mellan vetenskaplig utforskning och fantasier om ett bortglömt Eden.

Som en del av den nya permanenta utställningen hedrar Svenska institutet, i samarbete med Nationalmuseum, Louis-Jean Desprez (1743-1804). Desprez var en resenär, målare, arkitekt och teaterdesigner och en av sin tids mest innovativa kreatörer.

Femtio år efter att Svenska Institutet ägnade en av sina första utställningar åt honom, hyllar man honom med en opublicerad monografi. Utställningen belyser hans centrala roll i det konstnärliga utbytet mellan Frankrike och Sverige under 1700-talet och visar på aktualiteten i hans rikhaltiga verk, i skärningspunkten mellan olika discipliner och ett vittne till spänningar och ambitioner i ett sekel i förändring.
Denna monografiska utställning om Louis-Jean Desprez stänger den 26 oktober 2025.